Text på webben
Något av det enskilt mest förekommande på webben är text. Bara på den här
sidan är det hur mycket text som helst i förhållande till allt annat.
Därför är det inte konstigt att
HTML-kod innehåller kommandon för hur text ska behandlas. Mycket
av det som en gång i tiden gjordes i HTML har dock flyttats över till
CSS-kod. Men mycket finns kvar
och det är nyttigt att känna till det som man helst nu ska undvika.
Rubriker
Det finns sex nivåer av rubriker, <h1> till
<h6>. <h1> markerar
huvudrubriken och bör således bara användas en gång. En
<h3>-rubrik bör inte heller användas om det inte också
finns en <h2>-rubrik. Som du kan se nedanför så ser de
olika rubrik-elementen olika ut. Man ska dock inte använda en viss rubrik
på grund utav sitt utseende. Utseendet kan man ändra på. Man ska välja
rubrik-nivå utefter vad som passar med texten man presenterar.
Detta är ett <h1>-element
Detta är ett <h2>-element
Detta är ett <h3>-element
Detta är ett <h4>-element
Detta är ett <h5>-element
Detta är ett <h6>-element
Textstycken
Textstycken, eller paragrafer (paragraphs på engelska), ska inte
skrivas rakt in i koden utan att de innefattas av ett paragraf-element.
Paragraf-, eller textelementet, öppnas med en <p>-tagg.
Estetik
När det kommer till estetik på en HTML-sida så bör så mycket som möjligt
överlämnas åt CSS. Men det är några saker som passar sig bättre att göra
direkt i HTML, och några saker som man behöver känna till
inte ska göras i HTML.
<b>-fetstilt
Ett stycke text inkappslat mellan <b>och
</b> blir fetstilt. Detta är ett gammalt kommando från
HTML:s skapande och bör numera undvikas så gott det går.
I HTML5, den nuvarande standarden, så har <b> fått en
ny betydelse. <b>-elementet ska användas för att
dra uppmärksamhet till ett stycke text utan att lägga någon extra
eller annorlunda betoning på ordet. Exempelvis en ingress eller nyckelord
i ett abstract. Du kan läsa mer om detta
här och
här.
<i>-kursivt
Ett stycke text inkappslat mellan <i>och
</i> blir kursivt. Detta är precis som
<b> ett gammalt kommando som har bytt betydelse. Förr
var elementets syfte att göra texten just kursiv, en uppgift som nu ska
skötas av CSS. I HTML5 så ska <i> användas för att
markera att ett stycke text ska läsas med en annorlunda betoning. Det kan
vara att man använder en teknisk-term eller en direktöversättning
(det regnar katter och hundar). Precis som för
<b>-elementet finns det mer att läsa
här och
här.
<sup>-upphöjning
När du läser "upphöjt" så tänker du kanske på matematik och något i stil
med 32=9. Men det kan också användas för att markera tid:
1015. Eller placering i engelsk text: 1st.
Alternativt i franska förkortningar: Mlle.
<sub>-nedsänkning
Nedsänkt text associeras nog mest med kemiska formler, H2O
(vatten) eller H2SO4 (svavelsyra).
<sub> och <sup> ska som så många
andra element inte användas för att göra texten "vackrare" utan bara när
det är för att göra texten begripligare. Som till exempel när man skriver
kemiska formler.
<br/>-ny rad
Elementet <br/> är ett tomt element. Vilket inte är
särskilt förvånande eftersom det skapar en ny rad. I vanlig text är det
ganska ovanligt att man använder det. Enligt HTML-specifikationen ska det
användas så här:
br-element
får enbart användas för radbrytningar som faktiskt är en del av
innehållet, såsom i dikter och adresser.
Det ska alltså inte användas
för att dela in en text i stycken.
<hr/>-linje
<hr/> är precis som <br/> ett tomt
element. Resultatet av <hr/> är en linje som går över
sidan:
Den här linjen ska helst inte användas runt rubriker eller annat som
tydligt markerar att "här börjar något nytt". Istället ska den användas
mellan stycken för att visa på att det sker en förändring i innehåll.
Övningar 1
På Vklass finns en text som heter Cinderella. Ladda ner den.
-
Skapa en HTML-fil och se till att namnet uppe på fliken är
Cinderella.
-
Lägg in dikten i din body och ha varje stycke mellan varsina
<p> och </p>-taggar.
-
Gör diktens titel till sidans rubrik
-
Gör författarens namn fetstilt.
-
Lägg till radbrytningar mellan varje rad i dikten.
-
Lägg till en horizontell linje mellan varje stycke i dikten
(detta är dock inte god sed).
-
Gör varje dialog i dikten kursiv.
-
Skapa en rubrik under dikten och döp den till Matematik
-
Lägg till underrubriken Polynomtåg
-
Skriv in följande polynom:
- 5x2-2x+3
- a0x3+a1x2+a3x+a4
Semantik
Eftersom HTML är gjord för att presentera information i digital form så
har man gjort det möjligt att lägga till extra information i text. Det kan
vara allt från länkar till förklaringar. De element som beskrivs här är
inte menade för att ändra så mycket på utseendet av texten utan mer för
att ge information om texten.
<strong>-viktigt
<strong>-elementet ska användas för att visa att något
är särskilt viktigt. Till exempel: <strong>
Varning: </strong>Starka strömmar. Som
standard visas <strong>-element som fetstilta.
<em>-betoning
<em> ska användas för att markera att ett ord ska ha
extra betoning. Detta kan göra en väldig skillnad på hur en mening
uppfattas.
-
Jag sa inte det.
-
Jag sa inte det.
-
Jag sa inte det.
-
Jag sa inte det.
<blockquote>-citat-stycke
När man citerar ett större stycke text så är det brukligt att använda
<blockquote> för att markera detta. Det brukar leda till att texten
indenteras.
<q>-citat
När man bara citerar en kortare bit text så använder man sig utav
<q> vilket gör att citatet visas i texten:
For
even the very wise cannot see all ends.
En sak att lägga märke till är
att webbläsaren här själv har lagt till citat-tecknen runt citatet.
<abbr>-förkortningar
<abbr>-elementet är användbart när man använder sig
utav förkortningar i sin text. Då kan man använda det för att förklara en
förkortning utan att ha en massa extra text på sidan.
CSN är en myndighet många
har blandade åsikter om. För att man ska få upp vad förkortningen betyder
så får man lägga till attributet title i sin öppningstagg:
<abbr title="Gymnasiearbetet">GyA</abbr>
<cite>-citerat verk
När man hänvisar till ett verk så använder man sig av elementet
<cite>. Som oftast gör titeln kursiv.
<cite>The Hobbit</cite>
är en barnbok av
J. R. R. Tolkien.
cite är dels ett element, men det kan också användas som ett
attribut i tillexempel <blockquote> eller
<q>.
<dfn>-definition
Det här elementet används när man för första gången använder ett uttryck
eller förkortning. Det här kan vara rätt att använda i ett dokument där
man introducerar nya termner. I Chrome så blir en <dfn>
kursiv.
ESKO är bra att ha.
Vanligtvis väljer varje klass någon till ESKO.
<address>-adress
Om man vill presentera författaren till en text med kontaktuppgifter kan
man använda sig utav <address>. Som standard så blir
varje rad kursiv.
Calle Ketola
Lärare i matematik & programmering
Hedda Anderssongymnasiet & Katedralskolan
Utbildningsförvaltningen, Lunds kommun
Besöksadress: Byggmästaregatan 2
Telefonnummer: 046-359 61 35
E-post: calle.ketola@lund.se
www.lund.se
Lund skapar framtiden med kunskap, innovation och öppenhet
<ins>-insert & <del>-delete
De här två elementen används för att visa att man har förändrat ett
dokument. Om man har lagt till något i ett dokument brukar det
markeras med ett understreck, men om man tagit bort så stryks
det över.
Om man vill ha understrykningar och överstrykningar av estetiska skäl så
ska man använda sig utav CSS istället.
<s>-struket
När något har förändats och inte längre är aktuellt så kan man använda sig
utav <s> för att markera det. Till exempel:
Tidigare: 100 kr
Nu: 9990kr
Övningar 2
En grupp elever har startat en butik på Hedda, men inte gått
kursen webbutveckling. Hjälp dem att fixa till sin sida.
-
Rätta titeln i
<head>
-
Eau de Toilette ska ju dofta gott, markere illa med
<del> och stoppa in gott
-
Förfalskade intyg har slutat att säljas. Markera det.
-
Alla andra bästsäljare ska markeras tydligt med
<strong>
-
Försvinnande bläck har ett nytt pris på 22 kr.
-
Snygga till adressen med en
<address>
-
Omdömmena är citat, fixa till det.
-
Lärarens kommentar ska vara ett blockquote.
-
Tidningarnas omdömmen ska vara citat och tidningsnamnen
ska vara inom
<cite>
-
Personalens namn är förkortade. Lägg till
<abbr>
och fyll i deras fulla namn.